Oktober 2025 - Hur länge vågar man rida på AI-vågen?

De största bolagen i världen har gått all in. De plöjer i princip hela sina enorma kassaflöden in i denna expansion. Så fort man tror att investeringsnivån har nått sitt tak kommer nya upprevideringar av deras Capex-investeringar. Meta utmärker sig särskilt – bolaget planerar att öka sina redan kolossala investeringar med ytterligare 50 % till 2026. De vill alla vara med och satsar därefter. Det blir ett väldigt tufft val för någon ab jättarna att avstå från att spendera. De skulle spara pengar idag, men om AI kommer ha den påverkan som de själva tror, ja då kommer framtiden se mindre ljus ut om man inte var med och satsade.

Likheter och skillnader mot IT-bubblan

AI jämförs ofta med dotcom-eran, och visst finns likheter, precis som internet är AI en världsförändrande teknologi, och följer därmed samma mönster som tidigare sådana implementeringar, och som är nödvändig för att teknologin ska nå sin fulla potential då tillgången till investeringar och kapital möjliggör det. Men jag menar att för stora paralleller dras och att det finns väsentliga skillnader som gör att vi är mer i ett 1995-moment än ett 2000-moment.

För det första: aktörerna. I dag leds utvecklingen av några av världens mest finansiellt starka bolag – med enorma fria kassaflöden. Det är eget kapital som finansierar satsningarna, inte lån som under IT-bubblan.

För det andra: värderingarna. Nasdaq nådde under it-eran ett framtids-P/E på omkring 100. I dag ligger motsvarande siffra under 30. Tech-jättarna har visserligen något högre värdering än sitt historiska snitt, men utanför dem är inte värderingarna mycket högre än det historiska snittet.

Den kanske viktigaste skillnaden handlar dock om efterfrågan. De ledande bolagen inom AI vittnar om kapacitetsbrist – efterfrågan på beräkningskraft överstiger tillgången. Och till skillnad från internets användning finns det ingen naturlig övre gräns för hur mycket “intelligens” världen kan behöva.

AI-modeller kräver enorma mängder energi. En enkel ChatGPT-förfrågan drar ungefär tio gånger mer energi än en vanlig Google-sökning. Varje ny användare kräver mer datorkraft, men minst lika betydelsefullt är att ju längre prompt vi matar in och ju mer omfattande svar vi önskar, desto mer kapacitet krävs. Inom AI talar man om tokens – textfragment som modellerna bearbetar, både från användarens indata och modellens svar. Antalet tokens växer explosionsartat när vi går från korta prompts till komplexa interaktioner. Märk väl att vi idag använder AI mest till enklare uppgifter, men när den börjar lösa verkligt avancerade problem kommer databehovet – och energiförbrukningen – explodera.

Vilka risker finns?

Som jag ser det finns det vissa systematiska risker och då tänker jag främst på OpenAI. Nästan alla stora rubriker på sistone har involverat OpenAI, som ligger bakom ChatGPT med drygt 800 miljoner aktiva användare. Detta privata bolag ingår en mängd enorma affärer som ligger flera år i framtiden. Faktumet är att OpenAI inte är ett Microsoft eller dylikt idag och har inte tillgång till detta kapital ännu, matematiken går inte ihop. De ska hosta upp I storleksordningen 1 biljon dollar de kommande åren. Hela AI-sektorn är beroende av att OpenAI lyckas med det vilket förutom investeringar från aktörer som Nvidia och Soft Bank samt en kommande IPO, måste ske genom skuldsättning.

En annan sak som ofta nämns är cirkulära investeringar. Rubrikerna på senare tid har dominerats av annonseringen av sådana mellan bland annat Nvidia, Open AI, Broadcom, AMD, Oracle. Alltså affärer där pengarna går fram och tillbaks och återigen dras paralleller till dotcom och de spekulativa investeringarna som skedde då. Jag menar att dessa affärer har reella värden och att det är naturligt att dessa bolag ingår partnerskap. För att ta ett tydligt exempel så ingick Nvidia ett avtal med OpenAI som innebar att Nvidia ska investera 100 miljarder usd i OpenAI och OpenAI ska köpa GPU:er av Nvidia. Sett från OpenAI:s perspektiv så går man från en tidigare ensidig affärsrelation där man köpte produkter från Nvidia till att nu få en stor investering i utbyte. Sett från Nvidia så har man det angenäma problemet att ha en massa pengar. Att välja att investera i OpenAI känns som en tämligen bra investering jämfört med många andra möjligheter, och det sker inom ett område som man kan – AI.

Slutligen har vi förstås det övergripande makroklimatet – en avgörande faktor för hela tech-sektorn. Ett någorlunda stabilt ekonomiskt läge är helt enkelt en del av sektorns DNA.

Vad händer härnäst?

Jag menar att bubblor inte bara är oundvikliga utan nödvändiga. Att omfamna och dra nytta av dessa bubblor är nyckeln till att skapa alpha eller överavkastning. Historiskt börjar alla stora teknologiskiften med hårdvaran – hjärnan som möjliggör framtidens mjukvara. AI har drivit aktiemarknaden de senaste åren, men vi befinner oss fortfarande i början av denna cykel. Nyhetsrapporteringen tyder snarare på att vi är tidigt i hårdvarufasen. Jag ser inget idag eller de nästkommande par åren som pekar på att satsningarna på hårdvaran eller Capex- investeringarna skulle kylas av. Budgetarna för 2026 är redan satta – och de revideras snarare upp än ned. Efterfrågan överstiger tillgången, och glappet ser inte ut att minska inom överskådlig tid.

 Med detta sagt är korrektioner ett naturligt inslag på vägen och som man som investerare måste räkna med. Vidare kommer AI-bubblan enligt mig pågå längre än vad kanske många tror men den kommer inte pågå för alltid. När värderingarna till slut tappar sin logiska förankring och de kortsiktiga förväntningarna springer ifrån verkligheten så spricker bubblan. I dessa lägen är "stock picking" och ordentliga utvärderingar av bolagen extra viktig.

Magnus Nicklasson 251106